Smultronstället - Ingmar Bergman

"I think sound is a very interesting phenomenon. People don't know how strong the music influence us. Good or bad. You can kill people with sound. And if you can kill, then maybe there is something opposite of killing. And the distance between these two points is very big. And you are free. You can choose." - Arvo Pärt


Arvo Pärt är en musikalisk uppenbarelse. Aldrig har gud varit närmre mig än när jag lyssnat på hans verk. Öppnar jag fönstret när solens strålar tränger sig på efter ett regnoväder, under crescendot av Te Deum, dansar änglar i mitt rum, fyller det till bredden och låter mig vara med, lyfter mig varsamt i kläderna.

One-time-snap

Känner att det är på tiden att jag rentvår mig.
Glöm allt jag sagt om att röda överdelar är det fulaste som finns att ha på sig.

Damir Doma SS10

Jag reflekterade senast igår över hur svensk arkitektur överlag är rätt tråkig och safe.
Idag fick jag en knäpp på näsan när jag i senaste numret av Arkitektur såg Elding Oscarsons
japan-inspirerande projekt på en av Landskronas äldsta gator. Titta och njut!

There's nothing to be afraid of

Hildur Gudnadóttir kliver in på scenen i en helvit dräkt och en
hjortinspirerad fjäderhatt. Sammanbiten dränker hon hela Cirkus med sin cello.
Hon får lov att hålla i hatten när hon nickar som tack, fortfarande lika sammanbiten.
Hennes ljudlandskap får en att sväva bortom tid och rum.
Till något mycket ensamt och tragiskt, men ändå vackert.

Hennes sista låt hör man är sammanflätad med Fever Rays introlåt "If I Had A Heart".
Ni som vet vilken det är, föreställ er att det beatet som är igenom hela den låten stod på
i säkert en kvart. Under tiden öste man ut rök, så det kändes till slut som om man stod i ett litet rum.
Sedan säger någon att det luktar som i hennes vardagsrum.
Jag tänker efter och känner genast igen lukten av rökelsen Nag Champa.
Snacka om en show för alla sinnen.

Trots att scenen var hemskt låg och att många huvuden framför mig gjorde
att jag inte såg Karins enorma dräkt särskilt mycket, var det här en av dom häftigaste upplevelserna jag varit med om.

Bara ljusshowen var värd pengarna. Basen som var det brutalaste jag någonsin varit med om
känner jag nästan fortfarande i bröstet. Tråkigt att Fever Ray ska gå i graven, för jag tvivlar på att det någonsin kommer bli såhär bra.

Venus as a boy

Att äta en macka till frukost och tro att kaffe och cigaretter ska få en mindre hungrig, det mina vänner är dumstridigt.

Powered by Podbean.com

När man var medveten om din situation, och visste att det en gång skulle ta slut, finns det egentligen ingen anledning att vara ledsen. Det är bara egoistiskt. Precis lika egoistiskt som att att du valde att ta ditt liv. Inte bara från dig själv, utan från alla som kände dig. Men jag vet att du aldrig skulle klara det, och därför är jag också glad att det var ditt eget val att inte leva och ingen annans. Och för att jag låg 25 meter bort, lite fick vara där.


Tack för att du inspirerat mig, med dina ord och din musik.
För att du var min mentor.


Jard Strömgren
1987-10-30 - 2009-10-31

Jag har äntligen fått tag i biljetter till kent.
Till konserten som är på min födelsedag, som jag ska se tillsammans med Linnea.
Det är svårslaget. Jävligt svårslaget.

WE ALL SPEAK THEIR LANGUAGE

Jag har startat ett ny blogg med min vän Ebony.
Det är meningen att den ska fungera som en inspirations-/foto-/mode-/konstblogg. Kolla gärna.

WE ALL SPEAK THEIR LANGUAGE

"Look at those disgusting trees, stealing my oxygen."

Att klä sig som ninja i Damir Doma.
Att bära ett Hattori Hanzo-svärd.
Att hugga huvudet av varenda jävel som kommer i närheten av mig just nu.

43 252 003 274 489 856 000

Jag skrattar så jag kiknar.

Det är som ganska skönt att bo nära en riktigt bra kompis som man närhelst kan gå till.

bild 1: Linnea och jag kollar soluppgången efter midsommar.
bild 2: Linnea och jag äter chips vid Smedjebacken. (Något hon, enligt mig, vill lite för ofta).